Inför lagändringen om bemannade skolbibliotek – vad du som politiker i utbildningsnämnden behöver veta
Hej du politiker i en utbildningsnämnd!
Från och med 1 juli 2025 gäller nya krav på skolbibliotek. Enligt lag ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat av utbildade bibliotekarier.
Ett väl fungerande skolbibliotek bemannat med en utbildad bibliotekarie är en fantastisk resurs för landets elever. Det rustar eleverna för livet. Lagändringen innebär ökade krav på huvudmän, skolledare och utbildningsnämnder att säkerställa att skolbiblioteken får rätt förutsättningar att lyckas.
Svensk biblioteksförening och Fackförbundet DIK välkomnar lagstiftningen som ett avgörande steg för ökad likvärdighet och kvalitet i svensk skola. Vi hoppas att du har möjlighet att läsa texten nedan, och fundera på hur du i din nämnd kan bidra till att skolbiblioteken får bästa möjliga förutsättningar i din kommun.
Har du frågor eller vill veta mer? Hör gärna av dig!
Ett bemannat skolbibliotek med en fackutbildad bibliotekarie:
Stärker elevers läsförmåga, informationskompetens och källkritik
Bidrar till måluppfyllelse och likvärdig undervisning
Ökar skolans kvalitet – för alla elever
Bibliotekarien arbetar i linje med läroplanen och i nära samarbete med lärare. Tillsammans gör de biblioteket till en aktiv och pedagogisk resurs.
Var finns pengarna?
Kommunerna har fått pengar i de generella kommunala bidragen. Regeringen har avsatt 216 miljoner kronor för andra halvåret 2025 och därefter 431 miljoner kronor för 2026 och 2027 (se tabellen på s. 2981). Det är kommunernas ansvar att medlen når skolbiblioteksverksamheten och upp till skolledarna att se till att det blir skolbiblioteksverksamhet av dem. Lagen ska följas – och pengarna ska gå till skolbibliotek!
Så skapar ni goda förutsättningar
Ge skolbiblioteket en tydlig roll i skolans organisation: Det är viktigt att tänka på hur verksamheten bäst integreras, organiseras och följs upp. Ge bibliotekarien planeringstid, möjlighet till kompetensutveckling ihop med lärarna och ett tydligt uppdrag.
Lokaler efter behov: Lagen kräver att skolbiblioteket ska finnas på den egna skolan. Ett bemannat skolbibliotek på plats är en nödvändig resurs – inte minst för eleverna som en plats att plugga på och få stöd av bibliotekarien.
Anställ fackutbildade bibliotekarier: Skolbibliotekariens kompetens kommer till mest nytta i tätt samarbete med lärarna.
Säkerställ resurser och medier som möter elevernas behov: Bibliotekarien är expert på att bland annat hitta rätt text till rätt elev. Resurser, inte minst för ett brett urval av böcker, e-böcker och andra medier – även på andra språk än svenska och anpassat för särskilda behov – är viktigt.
Vad gäller vid undantag?
Biblioteket ska vara en integrerad del av skolan. Undantag får endast göras vid särskilda skäl, både vad gäller placering och kompetens. Vid särskilda förutsättningar, till exempel på mindre skolor i glesbygd, kan samarbete med folkbibliotek eller andra skolor fungera – men bara om det regleras i avtal och uppfyller lagens krav. Förslag på möjliga lösningar finns exempelvis i Gustav Fridolins utredning om skolbibliotek (2021).
Att tänka på i rekryteringen
För att följa lagen och se till att skolbiblioteket får bästa möjliga förutsättningar är det viktigt att vara tydlig i rekryteringen och erbjuda relevant lön och bra arbetsvillkor.
Tydliggör i annonser att det krävs en person med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.
Ett bra riktmärke är en heltidstjänst per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasiet.
Undvik att kombinera tjänsten med andra roller som minskar det pedagogiska fokuset.
Svensk biblioteksförening och Fackförbundet DIK välkomnar lagstiftningen som ett nödvändigt steg för att höja kvaliteten på svensk skola. Tillsammans kan vi bygga ett skolväsende där skolbiblioteket och skolbibliotekarien har en självklar och aktiv roll i undervisningen!
Mer om Svensk biblioteksförening och Fackförbundet DIK
Svensk biblioteksförening är en ideell och partipolitiskt obunden medlems- och intresseorganisation som samlar och verkar för alla typer av bibliotek. Vi driver opinion och skapar debatt för att biblioteken ska få bästa möjliga förutsättningar att vara en kraft för det demokratiska samhället, nationellt och internationellt.
DIK är facket för alla som arbetar eller studerar inom kultur, kommunikation eller kreativ sektor. DIK har fler än 20 000 medlemmar runt om i landet och ingår i Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. DIK är partipolitiskt obundet.
